Läder och skinn är en hel vetenskap. En vetenskap som vi har mer än 30 års erfarenhet av. Vi har tillverkat allt från väskor, bälten och plånböcker till koppel, halsband och selar i läder.

På denna sida ska vi försöka förmedla vidare lite av vår kunskap.

Vi börjar med två videofilmer från Tärnjsö Garveri som förklarar lite hur man framställer läder.


Läder är och förblir ett naturmaterial
Läder är ett levande material, vilket är en del av charmen med att jobba med det. Det är helt ofrånkomligt att det förekommer "fel och skavanker" på alla hudar. Du kan ju ta en titt på din egen kropp. Jag slår vad om att det finns i alla fall ett par ärr från någon skada. Du kan jämföra läder med en levande växt så till vida att ansvaret för dess välbefinnande vid köpet går över från tillverkaren till användaren. Kan man inte acceptera dessa "fel och skavanker" så bör man istället välja plast.

Hur framställs läder?
Råhudarna kommer saltade och hopvikta till garveriet. Före garvningen veckas, kalkas, skavs, avkalkas, pyrs och picklas huden. Huden befrias från salt, smuts och blodrester. Sedan kalkas huden och det är då håren frigörs. Ett dygn senare följer skavningen. Den tar bort den lösa bindvävnaden, fetter och köttresterna från hudens undersida. Kalkbadet gör huden alkalisk. Före garvningen måste huden därför avkalkas, pyras och slutligen picklas igen. Det gör man för att få huden sur och mottaglig för garvämnena.
Läder kommer från djurhudar som har blivit kemiskt behandlade för att sätta stopp på föruttnelseprocessen. Detta är det som kallas för garvning.
Redan i forntiden använde människan sig av naturliga garvämnen så som bär, bark och blad. I modern tid används flera olika kemikalier, både extrakt från olika växter och syntetiska kemikalier

Kromgarvning
Med kromsalter kan man garva läder mycket snabbt. Efter en kromsaltgarvning är lädret vitt och kan därefter utan problem färgas till vilken färg som helst. Garvning med kromsalt upptäcktes i USA på 1870-talet och detta revolutionerade läderframställningen. Det tar bara en dag för ett läder att bli garvat med kromsalter medan vegetabilisk garvning tar ca tre veckor. Idag blir ca 80% av alla hudar kromgarvade.

Vegetabilgarvning
Konsten att garva läder med garvsyror från växtriket är tusentals år gammal. Från början lade man helt enkelt huden i en blandning av salt och ekbark. Där kunde den få ligga ett helt år innan den blev garvad. Idag används ett trädextrakt som ger snabbare resultat där vegetabilgarvningen tar ca tre veckor. Ett vegetabiliskt behandlat läder andas bättre än ett kromgarvat och framkallar inte allergier i samma utsträckning. Det är fritt från tillsatta tungmetaller och är biologiskt nedbrytbart i naturen. Det naturella vegetabiliska lädret mörknar något i solljuset och blir bara vackrare med åren om det sköts på rätt sätt.

Hur ser man då skillnad på kromgarvat och vegetabilgarvat läder? Det gör man inte om man inte är läderexpert. Man får helt enkelt fråga företaget som säljer produkten.

Nästan undantagslöst används oxläder för att tillverka läderartiklar för zoohandeln. En oxhud är ca 40 kvf stor eller 4 kvm. (1 kvm = 10,75 kvf)

En oxhud är vid slakt 8-15 mm tjock. För att få rätt tjocklek på lädret så spaltar man (klyver) till rätt tjocklek. Man får då två st. skinn (ibland t.o.m. tre). Det "översta" skinnet, hårsidan, kallas för fullnarvat läder. Det är på denna del som narven finns. Denna del har fått många olika benämningar (råhud, miljöläder och äkta läder, för att nämna några). Alla är dock ett fullnarvat läder.

Den andra delen kallas spaltläder. Spaltlädret har alltså "köttyta" på båda sidor. Garverierna "sprutmålar" den ena sidan och ger därigenom skinnet en konstgjord narv eller slipar det till spaltmocka. Garvarna är idag mycket skickliga och gör konstgjorda narvar som är nästan omöjliga att skilja från en äkta.

Prismässigt är det fullnarvade lädret nästan dubbelt så "dyrt" som spaltlädret men håller en högre kvalitet. Exempel på fullnarvat läder är våra naturella hundhalsbanden och ex. på spaltläder våra färgade katthalsband. En garvad hud är som sagt ca 40 kvf stor. Hela huden lämpar sig dock inte för tillverkning av djurartiklar.

Huden delas upp i olika delar av garveriet.

Bukarna används nästan aldrig vid tillverkning av djurartiklar. Den är alldeles för tunn och elastisk. Däremot är den bra att använda som foderskinn i till exempel bälten och man kan använda det i halsband och koppel, men det gör inte vi eftersom vi satsar på kvalitet.
Framdelen används ofta till halsband och andra kortare delar i fullnarvat läder. Ryggen eller krupongen används oftast till koppel.
Kvalitetsmässigt är alltså buken sämst då den ger mycket töjning, framdelen och krupongen ungefär lika. Framdelen är naturligtvis något mindre.
Problemet i Sverige när det gäller tillverkning av koppel, är att dessa oftast ska vara ca 180 cm långa. Det betyder att vi måste ha tag i hudar där framdelen sitter kvar på krupongen och är minst 220 cm långa. Det är inte många garverier i Europa som kan klara av detta och priset blir därför ganska högt. När det gäller spaltlädret finns det inga garverier som kan tillverka spaltläder som är 220 cm långa. Av den anledningen finns inga långa koppel i spaltläder.

Efterbehandlingen av lädret hos garveriet kan ge lite olika "läder". Det som vi kallar infettat läder är ett fullnarvat läder som har blivit "överfettat". Man har alltså "tryckt" in för mycket fett i det färdiga lädret. Detta ger ett mycket starkt och framför allt ett smidigt och vattenavstötande läder. Självklart kan allt fullnarvat läder färgas, oftast med annelinfärger.
Det absolut bästa lädret är det som är helt ofärgat, naturellt.
Det fullnarvade lädret är oftast vegetabilgarvat dvs. garvat med delar från växtriket.
Spaltlädret är oftast kromgarvat, dvs. garvat med mineraler.

Vad är vad?
Vad är egentligen skillnaden mellan hud, skinn och läder? Skinn och läder är faktiskt samma sak, det finns ingen skillnad. Hud är det innan det har kommit till garveriet och alla hår fortfarande sitter kvar.

Detta är en liten förklaring om det läder som vi använder på Limex för tillverkning av koppel, halsband och selar till fackhandeln i Sverige.